ETT LJUDLÖST SMS
Han slog upp ögonen. Läpparna var torra och huvudet dunkade. Fönstret mot tennis banan lyste som om solen stod och knackade på. Han reste sig och drack upp en flaska loka. Dörrklockan ringde, och innan han ens hade öppnat dörren helt hörde han Siris röst.
”Jag är sååå ledsen för igår, jag är alldeles för nyfiken, jag borde ha förstått att det var privat..” Hon såg Aarons trötta ögon, torra läppar och rufsiga hår. Han sa inget. ”Ehmm.. har du flickvän, eller?” Hon tittade ner i golvet, eller kanske på skon. Han tittade på henne. ”Nej..” Han bet sig själv i läppen för att inte le allt för mycket. ”Bra!” sa hon och gav honom en snabb kyss på läpparna. Sedan la hon armarna kring hans midja. Hon kramade hårt. ”Kan du förlåta mig för den där brev-saken?” Hon vände upp huvudet mot honom. Nu kom modet. ”Det är inte ditt fel, det är bara.. ett känsligt ämne..” Han log smått. De satte sig i soffan och pratade lite. Deras mobiler låg bredvid varann på soffbordet. Lika dana. X-peria X8. Det var faktiskt värt att le åt. ”Du, jag går till köket och fixar mackor.” Hon log. ”Vill du ha något?” Hon reste sig upp. ”ja en skinkmacka hade varit grymt.” svarade Aaron. Siri gick mot köket. Det burrade till i en av mobilerna. Aaron greppade tag i sin. Det var visst Siris. Ett oläst sms. Han kände för att vara lite busig. Han låste upp den och öppnade smset.
”Tjena gumman. Har du lust att träffas senare. Tänker på dig ♥ Puss!”
Första tanken var ”Har hon mitt nummer?” Sedan började det långsamt gå upp för honom var som pågick. Han stirrade stint på den sabla mobil skärmen, allt hade ju varit så bra! Siri kom in med två oboy glas, på glasen balanserade hon två mackor. Hon såg mobilen i Aarons hand, hon såg hans blick. Krash, det låg glasskärvor och utspilld oboy, på golvet.
Han andades ljupt och långsamt. Nu var det slut med smöreri. ”UT UR MIN LÄGENHET!” Han såg ursinnigt på henne. ”Men..”
”NU!” Han reste sig upp, mobilen släppte han greppet om. Hon sprang förtvivlat ut, och skrällde igen dörren efter sig. Aaron villa gärna gråta, så gärna. Men nu när några tårar behövdes, så fanns de inte där.
