kittycow

E ledsen för den otrevliga oaktiviteten D: Jag bestämmer mig för att blogga, men slutar efter några dagar, kommer på det, och slutar. Men nu är det så att jag kanske kommer få en systemkamera imorgon :D *heppifaiccee* Så då kommer bloggandet nog bli en bit mer seriöst ♥ Sony-kamera-som-jag-alltid-glömmer-namnet-på HERE I COME! [Meibi] x'3 Vi hörs :>

 Han slog upp ögonen. Läpparna var torra och huvudet dunkade. Fönstret mot tennis banan lyste som om solen stod och knackade på. Han reste sig och drack upp en flaska loka. Dörrklockan ringde, och innan han ens hade öppnat dörren helt hörde han Siris röst.

”Jag är sååå ledsen för igår, jag är alldeles för nyfiken, jag borde ha förstått att det var privat..” Hon såg Aarons trötta ögon, torra läppar och rufsiga hår. Han sa inget. ”Ehmm.. har du flickvän, eller?” Hon tittade ner i golvet, eller kanske på skon. Han tittade på henne. ”Nej..” Han bet sig själv i läppen för att inte le allt för mycket. ”Bra!” sa hon och gav honom en snabb kyss på läpparna. Sedan la hon armarna kring hans midja. Hon kramade hårt. ”Kan du förlåta mig för den där brev-saken?” Hon vände upp huvudet mot honom. Nu kom modet. ”Det är inte ditt fel, det är bara.. ett känsligt ämne..” Han log smått. De satte sig i soffan och pratade lite. Deras mobiler låg bredvid varann på soffbordet. Lika dana. X-peria X8. Det var faktiskt värt att le åt. ”Du, jag går till köket och fixar mackor.” Hon log. ”Vill du ha något?” Hon reste sig upp. ”ja en skinkmacka hade varit grymt.” svarade Aaron. Siri gick mot köket. Det burrade till i en av mobilerna. Aaron greppade tag i sin. Det var visst Siris. Ett oläst sms. Han kände för att vara lite busig. Han låste upp den och öppnade smset.

 

”Tjena gumman. Har du lust att träffas senare. Tänker på dig ♥ Puss!”

 

 Första tanken var ”Har hon mitt nummer?” Sedan började det långsamt gå upp för honom var som pågick. Han stirrade stint på den sabla mobil skärmen, allt hade ju varit så bra! Siri kom in med två oboy glas, på glasen balanserade hon två mackor. Hon såg mobilen i Aarons hand, hon såg hans blick. Krash, det låg glasskärvor och utspilld oboy, på golvet.

Han andades ljupt och långsamt. Nu var det slut med smöreri. ”UT UR MIN LÄGENHET!” Han såg ursinnigt på henne.  ”Men..”

”NU!” Han reste sig upp, mobilen släppte han greppet om. Hon sprang förtvivlat ut, och skrällde igen dörren efter sig. Aaron villa gärna gråta, så gärna. Men nu när några tårar behövdes, så fanns de inte där.

Idag har jag fortsatt att grubbla över hur jag ska komma ur träsket där jag tycks fastnat i min nuvarande namnlösa historia. Antar att man bara måsta skriva, men det är svårt när man inte har lust, fast man har det ;o
Tänkte dela med mig av en underbar sommarbild (enligt mig.. ;'33 Tss)

Bay bye ;'d 

Förlåt för oaktiviteten, har nog inte skrivit förän jag kom hem från göteborg ;o Just nu sitter jag och lyssnar på musik, klurar på hur jag ska fortsätta på "den enda". Som nu har ändrats en hel del, fast det nya har lixom inte kommit än x'dd Berättelsen kommer även att byta namn då den ine längre inriktar sig på "den enda". Dock vet jag inte vad den ska heta. Tänkte berätta lite om den nya storyn. Var beredda på att förklaringen kommer att låta jättedålig, det är lixom typiskt mig x'd 

Aaron bor i Sverige. I ett rött hus, med spetsigt svart tak, vita knutar och en rätt fin gammal hammock. Han trivs där. Men de andra som bor där, trivs inte med honom. Han kommer till den nya lägenheten. Det lukar tant och tapeterna är luddiga och bruna. Ingen kommer någonsin trivas där igen. Men av en anlednign flyttar Aaron dit, Siri. Siri som han inte ens vet om han någonsin ser igen. Och det gör han. Men Siri har en hemlighet. Aarons hjärta brister och han flyr. Till friheten, med soldaterna. Till torpet. Till Soren. Till Noomi. Till Ronja. Och tidningarna skriver om en kidnappad pojke, som just på en helt annan plats startat ett nytt liv. Ett bättre liv. Med frihet.

Berättelsen om Aaron, och Lavora kommer förhoppningsvis bli en förtrollande saga, om en ovanlig pojke och en fantastisk plats, i toppen av en ek.  Ja, vilka fingrar skulle du ta bort, varför vill du plötsligt inte slutföra din högsta önskan när det väl gäller? Aaron har svaren (:

Jahapp det var det, vi hörs väl :3